Lwani var ju trött på den mörka trista skogen, så hon bestämde sig för att leta efter trevligare jaktmarker. Och när man nu simmar fortare än man springer är det ju lika bra att göra så. Speciellt när stigen man tänkt springa utefter går utmed stranden…
Precis som Lwani kännt på sig fanns det grönare skogar på den här ön också. Men bara för att landskapet är snyggare ska man tydligen inte förvänta sig ett land fritt från skumma typer. Lwani fick för sig att hon skulle försöka prata med de konstiga typerna som slagit läger på stranden, men de slog ihjäl henne så fort hon närmade sig. Så ohyffsat!
Längre inåt landet hittade Lwani en liten by som såg idyllisk och fin ut. Här kände hon sig ganska hemma, och hon hade gärna stannat där. Men Shannah ville att hon skulle komma och leka med henne ett tag, så Lwani sa åt värdshusvärden att hon skulle komma tillbaka snart. Värdshusvärden var behjälplig med Lwanis heartstone så att det skulle bli lätt att göra det. Vad snällt!
Lwani ägnade en kort tanke åt att det var märkligt att alla värdshusvärdar lät en sova i deras sängar och hjälpte till med teleportering utan att ta betalt. Men det är ju så mycket som kostar pengar, så det gör väl inget, tänkte hon sen.
I Stormwind fanns det konstiga portaler som Lwani blev lite ställd inför. De såg ut att leda ut i rymden eller något. Inte för att Lwani visste hur det ser ut i rymden, men Vidde upplyste henne om att det kunde se ut sådär på de snyggare platserna utanför planetens atmosfär.
Shannah undrade vad det var som tog sån tid. Så det var väl bara att springa vidare då.
Shannah satte avöver fälten och Lwani hängde på. Tur att någon vet var man ska, tänkte Lwani. Det är ju rätt tröttsamt när man inte vet. Fast å andra sidan hinner man ju knappast stanna och lukta på de eventuella blommor som finns utefter vägen när man är så upptagen med att springa heller.
Men som tur var hade Lwani långa ben så att hon kunde hålla jämna steg med Shannah.
Shannah mosade allt i sin väg och sa åt Lwani att plocka upp allt hon hittade. Lwani roade sig med att leka björn och plockade lydigt upp pengar och saker som de Shannah dödat hade haft i livet. Till slut var väskorna nästan fulla. Lwani hade inte trott att det var möjligt att fylla de rymliga väskorna hon hade.
Lwani såg från skuggorna där hon gömt sig hur Shannah tokade sig. Lwani tyckte i alla fall att det var tokigt att roa sig genom att slå ihjäl så mycket utan att ens stanna upp och ägna en filosofisk tanke åt om det verkligen var moraliskt riktigt att göra så.
Men till sist, när Shannah dödat en snubbe på en båt, hittade Lwani fina grejer i en kista. “Hur ser jag ut”, frågade hon när hon tagit på sig ett par axelskydd som sett fina ut. Shannah brydde sig inte om hur de såg ut utan ville bara veta hur mycket de skulle skydda Lwani. Omtänksamt, tänkte Lwani och tänkte att den här dagen fick ses som lyckad eftersom hon också hittat en ny fin klubba bland sakerna.