Igår tyckte Lwani att det var dags att dra med sig Lilla Isbjörnen och se sig lite om i världen igen. Hon var väl trött på att hoppa i sängen, kan jag tänka.
Fast det dröjde inte länge innan Lwani lärt sig att det finns stora farliga djur i världen, och om man inte passar sig så äter dom upp en! Tur att Viddes teori om att alla varelser har en själ verkade stämma i alla fall så att Lwanis existens aldrig blev särskilt hotad!
Efter ett tag blev Lwani misstänksam om det inte var Lilla Isbjörnen som förde otur med sig. Men LI tittade bara på henne med sina inställsamma ögon, så Lwani tänkte att hon nog bara var klantig.
Lwani träffade en konstig figur ute i skogen. Han ville ge henne någon sorts spell om hon hade ihjäl lite fåglar och annat och hämtade lite grejer som de gav ifrån sig när de dog.
“Kan jag väl” tyckte Lwani. För dagen innan var det ju ok att döda varelser bara man behövde deras drops. “Måste ju vara samma idag”, resonerade hon.
Så Lwani satte igång att döda lite djur i skogen. De stora katterna försökte ju ändå äta upp en när man sprang förbi, men det kändes lite tokigt att döda ugglorna, för de skötte ju sina egna business och ignorerade en totalt om man inte gjorde dem något.
Jaja, att ha ihjäl saker var ju kul. Kul är bra, och… måste man rättfärdiga det hela mer än så?
Men att bete sig så var ju tydligen inte ok. Lwani fick en utskällning för att hon samarbetat med den rödlurviga filuren. Att hon haft ihjäl djur var tydligen inte så farligt, men man ska inte samarbeta med folk som är röda och har horn. *lägger på minnet*
Lwani blev lite sur över allt detta. Det verkade finnas någon form av dubbelmoral här som inte riktigt gick att begripa.
Lwani gick och gömde sig i en sjö. “Dumma alver” muttrade hon.
Men sen kom hon på att det inte var speciellt konstruktivt. Inte gav det någon inre tillfredsställelse heller, även om det var lite najs att slå ihjäl de konstiga varelserna som uppehöll sig på stranden och såg elaka ut.
Näe, alla vet ju att om man vill må bättre får man ju gå och shoppa! Lite nya kläder, och så är man glad igen.
Lwani hoppade upp på disken vid köpmännen och började begära att de skulle ge henne en massa saker. Det gjorde de. De vågade väl inte annat när det var den mäktiga Lwani som skulle handla!
Eller så berodde det på att de ville att hon skulle ge dem pengar… Svårt, sånt där.
Efter shoppingturen var Lwani nöjd och glad igen. Fast det skadar ju inte att hämnas på den som orsakat shoppingbehov och annat elände!
Precis när Lwani började känna att allt var frid och fröjd kom Kaedon och frågade om hon ville ha hjälp. Och det lät ju som en bra idé. Fast han sprang så fort med sina mounts och annat, så Lwani blev lite yr i huvudet.
Och sen började han tjata om att hon måste klippa sig och skaffa ett jobb.
Eller i alla fall upplyste han om hur bra det är att sätta igång med ett profession på en gång.
Det var väl snällt iofs, men Lwani fick ju beslutsångest! Till slut bestämde hon sig för att om man ändå ska lemlästa djur kan man ju lika gärna ta skinnet från dem och göra nåt fint av. Plus att hon hade sett en tränare för ändamålet, så det var ju lätt att köra igång.
Kaedon blev så till sig över detta att han for iväg på sin struts-pryl och köpte en kniv åt Lwani. Sen hjälpte han henne genom att döda übersöta kaniner och hjortar. Lwani blev sur och tyckte att han skulle ha ihjäl onda pantrar och vildsvin istället. Någonstans får man väl dra gränsen!
Det var ungefär då Lwani började fundera på om inte den där dubbelmoralen var medfödd. Kanske ska man inte grubbla för mycket på det.
Tills nästa gång, var snäll mot kaniner och ekorrar och ha ihjäl alla djur som anfaller! Och vill du shoppa IRL tycker jag att du ska göra det här, eftersom det är en vän till mig som har den sajten.
